Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett haf.
Jag vet ett haf, hvars dunkla vågor bryta
mot klippors nakna, blodbestänkta stränder,
och månget vindkast på dess falska yta
i mörka djupet störtat folk och länder.
Men plötsligt rann der upp en stjerna klar,
som mellan dolda skären lyser vägen,
och seglarn, nu ej mer så rådvill, far
i ljus och vet, hvar hamnen är belägen.
En gång likväl det stormupprörda haf
skall likt en sinad källa, raskt försvinna,
men upp utur dess bottenlösa graf
en morgon ny med nya solar rinna.
Då strålar ljus, som ingen ana kan,
då fins ej död, då fins ej sorg och plåga,
ty dödens makt med tidens haf försvann
och slocknad är all ändlighets förmåga.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
