Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sonterna; det var det enda, som rörde sig och stack
af med sina brokiga färger. Det var så stilla rundt
omkring, att den unge mannen intet annat hörde än
sina egna pulsar och dessa dubbelt märkbart.
Spindel-väfven gledo ljudlöst fram genom den orörliga luften,
tråd efter tråd, glänste till ett ögonblick i solen, gledo
vidare, glänste till igen, och försvunno. En hane satte
plötsligt i med ett galande dernere i Hannarp, som låg
framför honom med sin långa rad hus utmed vägen
och sina stora hvita gårdar inne i dungarne; och
ljudet deraf skar i hans öron ännu efter att det
för-klungit, så stilla som det var, — orörligt och tyst
ut öfver marker och kyrkbyar och ända ut i
horisonterna, der konturerna flöto samman inne i en blå
dis. Men när man så der stod och stod, som den
unge mannen deruppe på pilvallen, från hvilken
blicken kunde famna hela slätten ända från skogarne
uppe i norr och ned till Östersjön i söder, — när
man så stod och stod och lyssnade utan att veta af
att man lyssnade, så tyst som allting var i den blida
och melankoliska höstdagen, då kände man något
som en ständig skakning i luften, än starkare än
svagare men oafbruten, än härifrån än derifrån, öfverallt
ifrån och ingenstädes ifrån, ett obestämdt surrande
som från en jättefluga, hvilken satt och gned sina
ben, ett dämpadt mumlande som af en mycket aflägse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
