Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjuguandra Sången. Hektors död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ve mig ! Ty drager jag nu mig tillbaks inom porten och
muren,
då skall Polydamas främst mig förebråelser göra,
hvilken det rådet mig gaf att troerna föra till staden
under den olycksnatt, då sig reste den ädle Achilles.
Jag honom lydde dock ej, fast i sanning det varit långt bättre.
Nu, då jag hären förstört i min öfverrnodiga dårskap,
blygs jag för Ilions män och dess mantelsläpande kvinnor,
om det skall heta en gång bland männer, som ringare äro:
»Hektor har hären förstört af för mycken lit på sin styrka.»
Så skall det heta bland folk, och för mig långt bättre då vore
att gå Achilles till lifs för att antingen bära hem segern
eller ock själf för hans arm framför staden stupa med ära.
Dock, om på jorden jag lägger nu ner den buckliga skölden
jämte min tyngande hjälm och stöder min lans emot muren,
och jag därefter går fram till den frejdade hjälten Achilles
och honom lofvar att Helena själf jämte skatterna alla
gifva tillbaka, som Paris en gång på de rymliga skeppen
förde till Ilion med, och som fejdens begynnelse blefvo,
så att Atriderna alltså dem få, och jag lofvar dessutom
alla achaier sin del af hvad annat som finnes i staden
och tar därefter på tinget en ed af de troiske äldste
att ej det minsta blir gömdt, men i tvänne hälfter blir skiftad
hela den mängden af gods, som i älskliga staden göms inne? —
Dock, hvi grubblar jag nu i mitt sinne på sådana tankar?
Ej må till honom jag nalkas med bön! Han skall ej sig
förbarma
eller mig visa den minsta försyn, men i stället helt enkelt
döda mig just som en kvinna, när väl jag lagt vapnen ifrån mig.
Nu är i sanning ej tid att med denne kärvänligen jollra,
såsom med flickan ynglingen gör från en ek eller berghäll,
medan de växla förtroliga ord, en yngling och flicka.
Bättre förvisso det är att genast vi drabba tillsammans.
Låtom oss se, hvem Olympiske Zeus vill segern förunna!»
Uti de tankar han stod. Då nalkades honom Achilles,
liknande Ares själf, hjälmsmyckade krigareguden,
skakande Pelions ask öfver högra skuldran till anfall,
medan kring bröstet sken hans strålande rustning af koppar
liksom en brinnande eld eller solen själf i sin uppgång.
Hektor förskräcktes, när honom han såg, och tordes ej längre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
