Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Sången. Agamemnons dröm. Skeppskatalogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvässe enhvar sin lans med besked och besiktige skölden,
glömme de hurtiga hästarna ej, utan fodre dem grundligt,
syne sin vagn öfverallt under tanke på stundande striden,
för att vi dagen till slut må oss mäta i rysliga kampen.
Ej skall förunnas oss där den ringaste rast eller hvila,
ända tills natten går in och gör slut på de kämpandes ifver.
Då skall mångens gehäng, som bär uppe den skyddande skölden,
däfna på bröstet af svett och hans händer domna kring lansen,
då skall för mången bli löddrig hans häst framför glänsande vagnen.
Men om jag någon förmärker ha lust till att fjärran från striden
sitta vid skeppen kvar, den mannen kan vara förvissad,
att han ej slipper att blifva ett rof för hundar och fåglar.»
Sagdt, och ett brusande larm från argiverna steg som af vågen,
hvilken för sunnan går fram och sig bryter mot stupande berget,
där det går längst ut i sjön, och där vågorna aldrig det lemna,
hurudan vinden än är, från hvad håll som helst den må blåsa.
Alla sig reste nu brådt och skingrades hastigt bland skeppen;
snart ifrån samtliga tälten det rök, då de lagade middag;
därvid enhvar till en viss bland de alltid varande gudar
offrande bad att för döden gå fri i den mördande striden.
Men af Atriden själf, härskarornas drott Agamemnon,
bragtes en glänsande femårstjur åt den starke Kronion,
och han till offret bjöd in af achaiernas drottar de främste,
Nestor isynnerhet först och Idomeneus, Kreternas konung,
äfven Ajanterna två och Tydeus’ son Diomedes
och som den sjätte Ulysses, vid Zeus att förlikna i klokhet.
Lände ock dit af sig själf Menelaos, väldig i härskri,
ty han i sinnet förstod, hvad som förehades hos brodern.
Tagande offerkorn i sin hand, de kring tjuren sig ställde,
och uti kretsen då bad den mäktige drott Agamemnon:
»Store och prisade Zeus, som bland skyarna tronar i etern!
Måtte ej solen gå ner och mörkret sig breda på jorden,
innan i Priamos’ sal jag den sotiga åsen har rifvit,
innan dess flygeldörrar jag tändt med den sprakande elden,
innan på Hektors bröst min glafven har brynja och lifrock
sönderflängt och omkring honom själf hans kämpar i stoftet
stupade ligga i mängd och med tänderna bita i marken!»
Bedjande talte han så, men Kronion ej lyddes till bönen,
utan tog offret emot, men förökade endast hans trångmål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
