Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
annat än folkens rätt till “revidering av sin egen vilje-
akt®, rätten till “ett i permanens tillkännagivet folkbe-
slut". Inom vaije enskild folkgrupp (Volkgemeinschaft),
må den vila på språklig (lingistisk) eller helt och hållet
på historisk grundval, är differentieringen i rasegendom-
iighetema, hushållningsformerna, existensvillkoren och
intellektuella inträssena så kolossal, att begreppet nation
saknar all real botten. (Italien är enligt Turati särskilt
i ekonomiskt hänseende kanske det mäst olikartade, mot-
sägande och rasblandade land i världen, där man lätt kan
påträffa distrikts- eller zonvis Englands, Skottlands, ir
lands, Nordamerikas, Rysslands och Afrikas ekonomiska
villkor.) Generaliseringar av iakttagna .specialföreteelser
av vad slag de vara må på kollektiviteter äro, använda
på folksammanslutningar, för den skull dubbolt farligt.–
Att vart folk (land), genom staten centraliserat och så-
lunda inom ett och samma statsområde sammanslutet,
har sin egen utpräglade karaktär, beror därpå, att männi-
skorna i längden icke kunnat undandraga sig de in-
flytanden, som administration, juridik (lagar), uppfostran
o. s. v. indirekt utöva på folkens (kollektivitetemas)
seder och bruk, tankar och handlingar. — Därför är ock
de enskilda ländernas socialistiska arbetarrörelse trots
att den är språkligt och statsligt obunden till mål och
uppkomstorsaker, trots all dess internationella gemen-
samhet i härkomst, levnadsvillkor och mål på grund av
dylika inflytanden vardera olika såsom produkt av histo-
riska, nationella ra. fl. olikheter i enskilda länder.
(Archiv f. Sozialw’., 22: 665—668.)
Av samma skäl som socialismen i enskildheter kan
vara annorlunda i ena landet än i det andra, så kan ock
den speciella form därav, som går under namn av syndi-
kalism växla i detaljer och karaktär, utan att syndikalis-
men därför förlorar sin karaktär vid dess omplantering >
de olika länderna. Brantings påstående i sitt Borlänge-
tal påsken 1909 att syndikalismen icke passar Sverge för
det Frankrike är dess hemland (se “Soc.-Dem.“ för ,s/ .
09) vittnar icke så synnerligen fördelaktigt om hans för-
måga att se.
11) Fabbri. Die hist. u. sachl. Zusammanhänge
zwischen marxismus u. anarchismus i Archiv f. Socialw,.
26: 577. — Cirkuläret i fråga är betitlat: les prétendues
scissions de Tlntemationale (1872).
12) Nieuwenhuis, Der staatssozialistische Charakter
der Sozialdemokratie i Archiv etc., 28:112. —- 1S) Samma
förf. o. uppsats, s. 117.
u) Jfr Socialdemokratins århundrade, 11: 352.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
