- Project Runeberg -  Socialismen i Sverige 1770-1886. Bidrag till socialismens svenska historia i fyra fristående avdelningar /
225

(1913) [MARC] Author: Gustaf Henriksson Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vår enda socialistiska tänkare och teoretiker med eget system Nils Herman Quiding — den svenska underklassens historieskrivare - Rättssocialismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tänke- och levnadssätt, utan som en ren
maktfaktor.


Marx var på grund av sin teori om de
ekonomiska krafternas omgestaltningsförmåga och
huvudroll i all samhällsutveckling ursprungligen benägen
att underskatta de övriga samhällsbildande
faktorerna, vilka han betraktade helt och hållet
underordnade de ekonomiska samt av dem ständigt
beroende. Engels, hans medarbetare, drev de
ekonomiska marx’ska lärosatserna formellt till deras
yttersta konsekvenser, varav följden blev stor
ensidighet. Båda ha sedermera, när kritiken
blev för påträngande, i företal, brev och
tidskriftsuppsatser givit till känna att då de så
uteslutande betonade såväl de ekonomiska krafternas
invärkan på samhällenas historiska utveckling som
produktionens grundläggande betydelse för
människornas sätt att tänka och att inrätta sitt liv,
så var det som en nödvändig reaktion mot den
naiva tron på idéernas allsmäktiga förmåga att
leda utvecklingen i en för kulturen lycklig
riktning som vid deras framträdande i litteraturen
var förhärskande eller ensamrådande.
Samhällsinstitutionerna, har Engels nödgats erkänna, bli
själva “sociala makter“, vilka återvärka på
utvecklingen, befordra den, hämma den eller länka den
i andra banor, varibland rätten är en sådan
pådrivande eller tillbakahållande samhällsinstitution[1].

En av de tongivande franska utläggarna av
skolans rättsteori, Emmanuel Lévy, har sökt ge
i ett av sina arbeten “Kollektivrättens
konstituering“ (L’affirmation du droit collectif) — från
början ett föredrag hållet vid en konferens av


[1] Jfr Bernstein, Socialismens förutsättningar, sv. övers.,
1907, sidd. 10, 11, 13 m. fl. samt Wigfors, Materialistisk
historieuppfattning, 1908, s, 47 ff. — Se aven Hägerstrom,
Social teleologi i marxismen, 1909, jämförliga ställen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:35:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/holmsosv/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free