Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk socialism - Patriotismen under debatt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
självständighet, sedan på dess inbyggares säkerhet och frihet; främst
på statens förhållande till andra stater, sedan på individernas
till varandra; främst på jordens försvar, sedan på
människornas sällhet... Gör ett folk först lyckligt, så blir det
självständigt.”
2. Patriotismen debatterad från social och
ekonomisk ståndpunkt. — I sin artikel i “Patrioten”
för den 24 dec. 1792, som har till rubrik “Tankar
öfver franska revolutionen” samt till underskrift
“av innerlig känsla och öfvertygelse tecknadt af
F. W. Lejonanker”, gör Lejonanker gällande, att
“mot grundprinciperna till en fri stat och fria
medborgare och deras naturliga följder har franska
revolutionen högeligen syndat. Den har utdömt
skuggan, nämligen titlar och ärvtligt adelsskap,
men lämnat oantastad kroppen, nämligen
rättigheten att få bli jordagodsägare av hela landskaper
och egare av hela städer, om man kan därtill
skrapa ihop nog pängar, varigenom den värkliga
jordbrukaren och värkliga husbeboaren blir
egarens slav och skattdragare. Och denna
motnaturliga inkräktning tillåta de än bli ärvtlig och få
transporteras på barn och barnbarn”. Lejonanker
angriper arvsrätten som privaträttslig
samhällsinstitution, den han vill helt och hållet ha
upphävd. Han blir sålunda en arvsteoretisk svensk
föregångare till saint simonismen. Han
proklamerar ävenledes jorden “georgeistiskt“ som allas
tillhörighet.
Om jorden som allas tillhörighet yttrar
Lejonanker sig på sätt som följer:
“Jorden är alla människors gemensamma boställe och dess
skötande till livsbärgning människans första göromål. Hon
har då rättighet att ega av jorden så mycket som fordras
till livets behov. Men som hon kan arbeta mera jord än
till egen föda fordras, så kan hon få tillbyta sig all den jord
som hon nota bene med sin egen flit kan bearbeta av andra,
som icke ha lust åt jord och vilka sedan med annat arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
