Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Samhälls-utopi och om utopism i allmänhet - Om utopierna i allmänhet och Ny värdesättning av speciellt den franska utopismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han låter läsaren tro att han under ett uppehåll i Holland,
varest han tillfälligtvis vistades för utförande av ett av engelska
staten honom lämnat officiellt uppdrag, träffat samman i
Antwerpen med en vittberest sjöman Raphael Hythlodaeus.
Denne beskriver för More ön “Utopia”, som ej annat är än
det fingerade namnet för Mores hemland England, huru där
var före och efter införandet av ett republikanskt-kommunistiskt
samhällsskick. Allt vad More ville ha sagt, lägger han i
sjömannens mun: sin kritik av sitt lands hushållningssystem,
den hemskt rådande fattigdomen bland befolkningens stora
massa under jordadelns hänsynslösa framfart och det olidliga
trycket av statens skattebördor, under det More själv åtager
sig rollen av gendrivare av Hythlodaeus’ påståenden. “Är
det rättvist”, frågar denne, “att adelsmannen, ockraren,
guldsmeden (den tidens bankir), vilka leva i sysslolöshet och
ingenting producera, skola njuta allt möjligt överflöd, medan
jordens brukare, arbetaren och hantvärkaren lida nöd och
knappast förtjäna tillräckligt för att kunna livnära sig under
ett överdrivet stort antal arbetstimmar.”
Kritiken i Mores “Utopia“ är den modärna
socialismens, varför han även blivit benämnd (av
Kautsky) “den första modärna socialisten”. More
såg på förhållandena som en socialist. Redan
som yngling fängslad av Platos kommunistiska
idéer, söker han här efter sitt huvud i tankarna
omsätta dem på ön “Utopia“, d. v. s. i engelsk
jordmån i furst Utopas person, som erövrar landet
och ger det en kommunistisk samhällsordning,
sådan den nu är.
Antingen man ger bilden av ett detaljerat
idealsamhälle eller uppdrager en planritning till ett
nytt samhälle värt att eftersträva, inneslutande
sålunda ett samhällsprogram, har samhällsutopin
framställts antingen i dialogens form (Plato, More,
Quiding) eller i brevets form (Bergeström) eller
i romanens form (Morris, Bellamy, Hertzka) eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
