Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kungsmännens gästning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-306
på henne!» sade han till Filip. :&Hon följer oss till
Jämjö.»
Filip tillkallade ett par svenner. De lade en kafle
i flickans mun, bundo henne och lyfte henne upp på
en häst.
»Se så, nu äro vi redo,» sade konung Knut och
gick vacklande ut ur stugan. Han lät sina män lyfta
sig i sadeln och red därifrån emot Jämjö såsom
leden går.
En stund sedan kungsmännen ridit sin kos, kom
en annan skara ridandes mot Granmyr. Det var de
nygifta med sina gäster, Gudmunds och Barbros
föräldrar och syskon jämte den gamle Storskägg. Alla
voro glada, och man språkade muntert.
»Det ryker icke ur skorstenen,» anmärkte Barbro
förundrad. »Skulle tärnorna vara försumliga,» tänkte
hon.
»Här hafva många hästfötter trampat,» sade den
gamle Storskägg, då de voro nästan framme vid gården.
»Och där ligger hunden dödad,» utbrast
Gudmund.
»Alla helgon, hvad har här timat?» ropade Helga.
»Det rinner blod i sanden.»
Alla stego af sina hästar. Barbro skyndade in
i stugan. Hvilken syn mötte henne icke I Duken var
nedsölad, mat och öl utspildt på golf vet, sängbonaden
— hennes moders mångåriga arbete — sönderhuggen.
Ute i köket vid den tomma eldstaden satt Katla
gråtande och jämrande: »Ve oss I ve! här har konung
Knut gästat.» Tora var försvunnen.
Männen hade emellertid gått omkring och sett
den skedda skadar^. De kommo nu långsamt, en ef-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
