Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kungsmännens gästning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-300
och spanade försiktigt utåt. Hon var äldre än Tora.
»Guds moder!» ropade hon och fattade Tora i armen
)ä>kom in I De äro mycket druckne. Vi böra icke
visa oss.»
De båda tärnorna skyndade in och stängde
dörren. Få ögonblick därefter svängde en skara män i
lysande dräkter in på tomten framför huset.
»Se,» ropade en af dem, »de påstå, att konung
Knut utarmar landet. Hvilken lögn! Kan väl någon
se en gård, som bär mera syn af välmåga än denna?
Nytimrad stuga, präktiga kreatur.»
»Ingen synes till, blott hunden skäller,» anmärkte
en annan.
»Tysta honom!» befallde en man, och ett pilskott
dödade strax därefter hunden.
det är just det, som harmar oss,» sade en
ganska högväxt man i skarlakansröd kappa och med
en hjälm på hufvudet, hvilken lyste af guld, »att när
vi draga omkring i vårt rike, synes ingen till.
Landet ser öde ut. Det finnes gårdar, men ingen visar
sig. Vid en kyrka kommer kanske en präst fram och
utsträcker händerna och gör sig till med att välsigna.
Hugg klorna af prästen! På knä borde han ligga för
att hälsa sin konung.»
»Hell, konung Knut!» ropade en af männen.
»Han förstår sig på, huru en skall umgås med präster.»
»Tack, Filip!» sade konung Knut, ty det var nu
han. »Men det bör icke låta så endast ur en strupe.
Hundradetal af män skulle ropa. Kvinnor och barn
skulle samlas vid den väg, där vi draga fram —
kvinnor, fagra kvinnor, skulle trängas för att få se sin
konung — mödrar skulle lyfta upp sina barn och
säga: »Se där! Den där ståtlige mannen med den
krönta hjälmen, det är konungen!» Men nu är vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
