- Project Runeberg -  Fru Holmfrid /
293

(1895) [MARC] Author: Mathilda Lönnberg With: Vicke Andrén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barbros bröllop

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-293

in henne i stugan. Hon borde icke sätta sin fot
på tröskeln. En brasa flammade i spisen, och de
båda nygifta gingo fram till härden, räckte hvarandra
händerna öfver elden och framhviskade en bön, att
elden icke måtte slockna på deras härd och heller
aldrig vålla skada. Därpå rörde de båda makarne i
elden och gjorde korstecknet öfver den. Så hade
unga makar gått till väga i Sveriges land sedan
urminnes tider, blott med den skilnaden, att tecknet då
kallades Tors hammarmärke.

Under tiden hade bröllopsföljet suttit af hästarne
och samlades nu i den nya stugan. Här var allt så
prydligt, möbler och bohag voro nya, väggarna tjällade,
och kring sängen prunkade den blå bonaden, som
moder Bothild hade väft.

Fader Andreas ledde man och hustru fram till
sängen och de knäböjde framför den gemensamma
bädden. Han läste öfver dem och brudkammaren
ännu en gång välsignelsen. Så lystes kyrkans frid
öfver det nya hemmet.

Nu hördes muntra toner från pipor och
skalmejor, och hela skaran satte sig i rörelse mot den
gamla stugan, där bröllopsmåltiden var anrättad.
Man satte sig till bords och åt och drack, och gillet
var fullgodt. Det räckte sedan i ytterligare tre dagar,
men på torsdagsmorgonen drogo gästeraa sin kos, alla
ledsagade från gården med passande gåfvor.

Blott helt få gäster stannade ännu kvar, bland
dem Sigurd Storskägg. Han ville se Barbro hofvera
i kyrkan söndagen efter bröllopet, såsom sed var.
Alldenstund han slutat sin skörd, fann han sig hafva
god tid att stanna ännu litet vid Granmyr.

Det var alltid en högtid där, då den gamle
morfadern gästade huset, ehuru hans svärson nog kan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:34:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/holmfrid/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free