Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Barbros hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
sig i sorgsna minnen. Hennes täcka ansikte antog
ett bedröfvadt utseende och hon kunde knappast
återhålla sina tårar.
Sigurd Storskägg märkte det, och hennes sorgsna
utseende väckte hans deltagande. Han vinkade henne
till sig, satte henne i sitt knä och frågade, hvad som
felades henne.
»Förtro dig till mig, Barbro !2> sade han, »Sigurd
Storskägg ser bister ut, men han har ännu aldrig
kunnat se en kvinna sörja, utan att söka hjälpa
henne. Säg mig därför uppriktigt, har du en annan
kär än Gudmund, eller är det något hos
ungersvennen, som du icke likar? Han är min dotterson, ser
du, och jag har i dag fört hans talan, men om detta
gifte sker emot din vilja, skall jag vara man för att
göra det om intet, så visst som jag heter Sigurd
Storskägg.»
Den gamle syntes upprörd, och Barbro blef så
förund^ld öfver hans sätt, att hennes annars flinka
tunga blef stum.
>^Ser du, barn,» fortsatte han, och hans senfulla
hand strök eftertänksamt det sida skägget, »jag vet,
att ett samlif utan kvinnans samtycke är en
förbannelse för både man och hustru. Du kan tro mig, ty
jag har tagit vif mot hennes önskan. Jag gjorde det
likväl med både hennes och mina fränders råd. Sigrun
var så stilla och foglig. Hade hon bränt min gård
eller strypt mig i brudsängen, så hade det kunnat
så vara. Men hon bleknade af och dog. Det var,
som när frosten härjat en blomma. Jag lämnade
hem och härd och drog ut i kopmansfärd. Jag var
ute i två tiotal af år. Jag färdades vida omkring,
såg främmande länder och samlade gods. Mer än en
bedrift blef utförd, och så kom jag åter, en mogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
