- Project Runeberg -  Den siste Hohenstaufen och hans vän, I-II /
205

(1840) [MARC] [MARC] Author: Thure Gustaf Rudbeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - III. Afskedet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 205 —

Följ en gubbes råd, som ofta vågat meddela
sådana åt din store farfader."

"Ja, det vill jag," ropade Konradin med
återväckt mod. "En ringa, men trogen skara
är i krig långt mera värd, än en stor, men
opålitlig här. I morgon bryter jag upp
härifrån, och efter några veckor hoppas jag att
stå inom edra murar, för att kunna tacka er,
ej allenast för er exempellösa trohet och
uppoffring, ulan äfven för det J återgifvit mig
tron på menniskovärde. I dig omfamnar jag
hela ditt folk; säg dem, att, om jag lefver,
skola de ej vänta förgäfves. Deras belöning
skall bli kunglig. Gud vare med eder!"

"Salam, salam aleikom!" ropade alla
Saracenerna bugande, med händerna för pannan.

Men knappast hade dessa aflägsnat sig,
förrän Konradin kastade sig i en länstol och gret
som ett barn. Isskorpan, livarmed hans
fränders uppförande omgifvit hans hjerta,
upptinade, och med mod och förtröstan emotsåg
han åter den framtid, för hvars mörker ban
några ögonblick förut bäfvat tillbaka med fasa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:34:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hohenstauf/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free