Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - II. Öfverraskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 165 —
att befara. Mössan, af svart sammet med
guid, deri korta jackan af samma slags tyg,
med hängande, uddiga armar, de tätt
åtsittande benkläderna, hela denna drägt, i
förening med ett litet prydligt svärd, gåfvo
henne fullkomligt utseende af en den täckaste,
näsvisaste page, och hade denne ej burit ett
]ätt harnesk, skulle man snarare kunnat tro
den förmente ynglingen stadd på en
morgon-ridt med sin herre, än åtföljande honom på
ett farligt krigståg. Också kunde Konradin
ej afhålla sig att då och då vexla en
förstulen, kärleksfull blick med honom.
I början hade han velat återsända den
fö-regifne pågen under stark betäckning till dess
fader; men då Constantia bestämdt
förklarade, att endast våld kunde skilja henne från
sin trolofvade, hade Konradin slutligen,
ehuru med bedröfvadt hjerta, nödgats gifva
efter, samt uppdragit åt Fredrik och
Archim-bald att vara hennes skyddsvakt. Att hon
tvenne gånger lyckats frälsa konungens lif,
hade gjort henne till härens älskling, och
förklarade tillräckligt i dess ögon det utmärkta
företräde hon vid alla tillfällen njöt.
Efter dessa kom nu först hela den öfriga
hären. De andra furstarne och höfdingarne,
såsom hertig Ludvig af Bajern och grefve
Meinhard af Görtz, anförde hvar och en sina
skaror. De hade nu bergspasset vid la Chiusa
bakom sig, och voro knappast en timmas väg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
