Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - III. Mötet (1266)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åldriga ballader, hvaruti musiken så väl förstår
att uttrycka de känslor orden andas. I
ögonblicket sprang han upp, smög sig försigtigt åt
det håll, hvarifrån ljudet kom, och
klättrade uppför en brant backe, hvarpå några
åldriga ekar höjde sig. Han upptäckte
emellan de tjocka, löfrika trädstammarne en bred
vallgraf och en hög qvaderstensmur, bakom
hvilken en fast riddarborg, med sina
kanelerade tinnar, smala, oregelbundna fönster och
sin spetsiga, svarta takresning, höjde sig. De
sista solstrålarne bröto sig mot den åldriga
borgens mosslupna murar. En ren och
balsamisk luft fläktade från de af blomster
emaljerade ängarne, hvilka beherrskades af fästet.
Lätta skyar, bebrämade med guld och
purpur, simmade här och der på den azurblå
himlen, idalen qvittrade lundens sångare, och
naturen, till hälften redan beslöjad, tycktes
klädt sig i sin mest förföriska drägt, liksom
för att fira någon högtid.
Vid hvarje annat tillfälle skulle åsynen
häraf hafva förtjust Konradin; men nu var han
liksom fasttrollad på stället af en annan syn.
Ett af de höghvälfda fönstren i borgen, med
sina små, runda, målade rutor, var uppslaget,
och derinvid satt den tjusande sångerskan,
en späd, fin flickgestalt, ined lutan på armen,
hvars blåa sidenband vårdslöst tycktes
ka-stadt kring hennes nacke. Solstrålarne,
hvilka lekte mellan draperierna af de tunga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
