Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - II. Vännerna (1264)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 40 —
ständigades af dem, att afsvärja Hohenstauferne^
med hotelse att de ej förr skulle få vittna
eller anamma den heliga nattvarden."
"Redan då var Tyskland egentligen utan
öfverhufvud; ty, ehuru ej många
förklarade sig emot din, såsom tysk konung,
rättmätigt valde och erkände fader, så visade de
dock hvarken lust eller mod att eftertryckligt
verka för honom eller sitt olyckliga
fäderneslands oafhängighet. Mången aktade,
mången värderade kyrkan , och de flesta,
obekymrade om det helas sÖnderstyckning och
försvagande, voro endast betänkta på sina
egna fördelar."
"Denna allmänna upplösning af all ordning,
allt borgerligt samband, urartade slutligen
till ett uselt anslag, ett nedrigt förräderi.
Borgrarne i Regensburg voro, såsom
kejserligt sinnade, sedan flera år tillbaka af den
helige fadern förklarade i akt och således i strid
med sin biskop Albert och abboten af S:t
Eme-ran. Dessa höllo med sina trupper staden
liårdt innesluten; men borgrarne fingo dock
tillfälle att sända ett bud till konung
Konrad, med bönfallan om snar hjelp i sin nöd
och denne, tillika med hertigen af Bajern 7
ilade nu sina trogna undersåter till bistånd.
Snart voro äfven biskopen och abboten
bragta derhän, att de måste begära
stillestånd, hvilket äfven beviljades, och nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
