Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afskedspredikan i Högsjö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Kom till mig", säger Jesus! Ej blott i den stora
kristiden i ditt lif, då du särskildt erfar en väckelse, utan
dagligen, ty dagligen behöfver du hans hjälp.
Gud vare evigt tack för den inbjudning vi fått att
få komma till Herren Jesus med alla våra svårigheter,
med all vårt hjärtas oro, som han kan förbyta i en stilla
ro och i en evig trygghet. I den mån vi lära rätt
känna vår Mästare och se hans mildhet och ödmjukhet,
i samma mån måste vi blygas öfver vårt knotande,
hårda sinne, som så ogärna vill böja sig under Guds
faderliga och fostrande vård, ämnad att bereda oss
tillträde till de eviga fridsboningarne därofvan efter
slutad kamp och strid härnere i denna syndens och
ofullkomlighetens värld.
Huru hastigt fly ej våra dagar och år! Vårt lif här
på denna jord är som en vandring öfver höjder och
djup, alltid full af faror och frestelser. Må vi därföre
sträcka vår längtan dit, där synd eller frestelser därtill
ej finnas, ej heller någon svaghet och brist eller nöd
och död.
Mina älskade! Denna Jesu inbjudning har jag
kungjort för Eder under de gångna 30 åren i de minst
tvåtusen predikningar, som jag från denna predikstol
hållit.
Tvåtusen predikningar! O, huru mycket utsäde!
Men skörden? Hvar är den? Hurudan är den?
Hvad skola en gång de kära, som vi bäddat i
grafvarne härutanför, vittna därom? Huru många af dem
hafva, gripna af detta Jesu evangelium, gått från
jordens nöd till det saliga hemmet därofvan? Herre, du
känner det. I denna stund ser jag för min själs ögon
så många, många kära Högsjöbor, som nu ej längre
gå bland oss. Huru många ångerns suckar har jag
icke hört vid deras dödsbäddar, huru mycken
tacksamhet till Gud har jag icke förnummit från benådade
själar! Huru många änkors och faderlösas tårar har
jag icke sett, då deras stöd gått bort från dem!
Många gånger hafva nog mina steg upp till denna
predikstol varit tunga. Jag skall icke förneka det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
