Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den grå forntiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ångermanland. De flesta ligga i de gamla bygderna vid
kusten och nedre delen af Ångermanälfvens dalgång.
En af anledningarne, hvarföre jämförelsevis så litet
är från gamla tider kändt om Ångermanland, torde vara
den, att denna provins mindre än t. ex. Jämtland varit
utsatt för stridigheter eller politiska växlingar.
Högsjöborna lefde emellertid under samma
förhållanden som folket i öfrigt i denna del af landet, om
hvars innebyggare den i historien mycket omtalade,
märklige Mäster Adam af Bremen i sitt berömda arbete
"Gesta Hammaburgensis ecclesiæ pontificum" berättar,
att "åt norr på gränsen emellan svear och norrmän
förekomma ’skritefinnar’, om hvilka det säges, att de
öfverträffa vilda djur med sitt snabba lopp".
Rörande kristendomens införande i Norrland, är
nedanstående utdrag ur Adam af Bremens angifna arbete
af ganska stor betydelse: "Deras (skritefinnarnes)
största samhälle är Hälsingland, för hvilket ärkebiskopen
såsom förste biskop vigde Stenphi, den han med ett
förbytt namn kallade Symon. Denne vann genom sin
predikan många af de där boende folken (för
kristendomen)".
Nu är att märka, att under namnet Hälsingland
innefattades allt land norr om Uppland och sålunda också
Ångermanland.
Då "Mäster Adams" historiska uppgifter visat sig
vara myckel trovärdiga, så har heller ingen forskare
betviflat, att denne Stenphi verkligen missionerat i
Nordanlanden.
Den kristna lärans utbredande i dessa orter tyckes
icke hafva varit så mödosam och medfört så stora
svårigheter som på en del andra ställen i vårt land, ty i
i sin "Historia metropolitanæ ecclesiæ Upsaliensis"
(Upsala ärkestifts historia) säger dess författare Johannes
Magnus, som var Sveriges siste katolske ärkebiskop,
att hälsingarne (ångermanlänningarne däri innefattade)
"voro de bästa af alla svenskar, äfven under den tid,
då de, förledda af hednisk vantro, tjänade afgudar.
För detta folk var det icke svårt att predika dygdens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
