Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 fritz retrter.
Han red i sporrsträck in på sin gård, ropade på
drängarna, fick arbetarna samlade, och eftersom han var en
ofantligt klok man och framför allt icke var feg, utan hade
mycken sinnesnärvaro, så tänkte han alls icke på sin ål,
utan riktade till sitt folk följande mycket praktiska ord: »Ni
sju smyga er längs gropen, och vi andra åter smyga oss
bakom åkerrenen, och när vi då ha honom midt emellan
oss och jag ropar hurra, så bryten fram från alla sidor!
Vi måste ha honom I»
Det skedde som herr Hans Wendhals hade sagt.
»Hurra!» ljöd det.
Halsband stannade.
»Gripen honom! Hållen honom fast!»
Och det skedde så, som han tänkt sig, de hade honom
och höllo honom fast.
»Se här!» och han stack handen i fickan för att taga
fram ett säckband. — »Men hvar fan är min ål? — Nå,
det gör ingenting!» tillade han vid tanken på de fem
thalerna.
»Men för Guds skull, släppen mig då! Hvad står på?
Hvad vill man mig?» ropade löparen. »Jag är ju löparen
Halsband, hans höghets egen löpare.»
»Ja, det är alldeles riktigt, min gosse, och prinsessan
Kristel vill gifta sig med dig. Se så, binden nu ihop
händerna på hans rygg!»
»Herre,» sade Hans Wendhals’ förvaltare, hvilken var
nästan lika slug som Hans själf, »galen är han, ty om han
vore klok, så sprang han inte barhufvad och i skjortärmarna
så här omkring på trädan på Kristi himmelsfärdsdags morgon.»
»Nöt!» skrek löparen, och — klatsch! —■ hade den
kloke förvaltaren en på skallen, och Kloke-Hans hade nog
fått den andra, men öfvermakten var för stor. Halsband blef
bunden, och hela sällskapet följde honom nu in till
Neu-Brandenburg.
Om detta hade skett i våra dagar, så hade väl Hans
icke kommit långt in i staden med sitt byte, utan att ha
blifvit upplyst om sitt misstag, ty nu för tiden är det ett
sådant vimmel af människor på Treptowgatan och på de
andra gatorna, som om där alltid vore marknad, liksom på
Königsstrasse i Berlin, och sedan de fått järnbanan, skall
där vara ännu lifligare trafik. Men på den tiden var gatu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
