Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 28. Stenen i muren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 761 —
Och under snyftningar och många afbrott berättade jag
honom min sorgliga historia.
Gubben lyssnade uppmärksamt, och på den varma
glansen i hans öga och det mjuka leendet märkte jag att
han hyste medlidande med mig.
Jag berättade om min faders mord, och min fäderne-
gårds brand, om de uslingar, som ville bortröfva mig, om
dig, om vårt äktenskap, om mina senaste olyckor, och jag
såg att den gamle blef rörd.
Då jag slutat förtäljandet om mina olyckor, yttrade den
gamle endast:
— Du kan ju stanna här en tid och hvila dig och bli
frisk så få vi sedan tänka på någon utväg för dig.
Jag tackade med en böjning på hufvudet.
Nu kom Lisbeth in med den varma soppan och äggen.
Du kan icke föreställa dig hur skönt det smakade. För
mig som under mer än en veckas tid legat ute i skog och
mark var redan en bäddad sång ett himmelrike. Och nu
mat, varm mat till på köpet! Det var annat det än de
sötaktiga rötterna, den blåa mjölken och de svarta bröd-
kanterna, hvaraf jag förut nödtorfteligen lifnärt mig. Jag
blef så rörd öfver deras vänliga omsorger att jag midt under
ätandet började gråta.
Se så, lugna dig nu, stackars barn, och hör upp
med att gråta. Här är du ju hos vänner och får stanna
hur länge du vill, yttrade den vänlige gamle mannen och
lät handen smekande fara öfver mitt hår.
Sedan lämnade de mig, och jag föll åter i sömnen.
Flere dagar låg jag i feber. Jagvar mycket sjuk. Um-
bärandena, förkylning, sorgen öfver min nödstälda belägen-
het hade fullständigt brutit ned min unga kropp. Men tack
vare den gamle mannen och tjänarinnans omvårdnad, den
goda maten och den mjuka bädden repade jag mig så små-
ningom och efter en veckas tid var jag återuppe på benen.
Då begynte jag sätta mig in i de njm förhållanden, i
hvilka ödet kastat mig.
Det var till detta gamla slott jag kommit. Den gamle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
