Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 28. Stenen i muren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 742 —
möjlighet att fly? Var jag då helt oeh hållet i dessa us-
lingars våld?
I taket fanns en liten glugg, genom hvilken månskenet
silade in. I dess svaga ljus kunde jag någorlunda skönja
rummets inre.
Hyddan tycktes vara helt tillfälligt uppförd för att un-
der en natt eller dag lämna skydd åt dem, som vid jakt
förirrade sig hit.
Väggarne bestodo af ohyflade bräder, så dåligt hop-
fogade, att vinden obehindradt blåste tvärs igenom. Dessa
höjde sig från ett lager af bjälkar, hvilka å sin sida hvilade
på en stenfot, byggd af stora stenar utan murbruk. Äfven
mellan dessa kunde dagen skönjas. Golfvet var bara marken.
Till en början kastade jag mig uttröttad ned på fil-
tarne. Jag låg och stirrade in i de dunkla skuggorna i
taket, såg hur månskenet satte af ljusa fläckar på det svarta
golfvet. Genom dörren kunde jag höra hur Eberhard och
hans två kamrater nu tydligen slutat sin måltid, tagit fram
tärningarne och börjat dricka. Tärningarnes rassel blan-
dades med speluttryck och klunkande af vin.
Men allt under det jag halft bedöfvad iakttog detta,
funderade jag på flykt.
— Om blott det funnes en öppning i stenfoten! tänkte
jag. Jag är vig och smärt: den behöfde icke vara stor för
att jag skulle kunna slingra mig igenom.
Jag beslöt att undersöka stenarne.
Krypande på knä kraflade jag mig så tyst som möj-
ligt rundt kring yttre väggen. Mina kjolar blefvo ned-
smutsade, söndertrasade; men hvad gjorde väl det! Jag be-
fann mig sannerligen icke i någon balsal, och ingen hade
jag som gaf akt på mitt utseende.
Vid hvartenda ställe, där jag såg en strimma af nat-
tens månskensdager, stannade jag och undersökte. Ja, hål
funnos där nog, men huru små! Här kunde icke en katt
krypa igenom alls.
Jag hade kommit till slutet af väggen och ingenting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
