Gula brigadens hjältar. Roman från Sveriges storhetstid / 624 (1899) Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24. Genom eld och vatten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fienden, dem innan de någorlunda hunnit göra i ordning ett
skyddsvärn, riskerade de att bli nedskjutna allesamman.
Men kapten Lars och hans gula gossar voro icke de, som
bleknade för faran.

Försiktigt och tyst stego de i båtarne och rodde med
sakta årtag öfver till holmen. Knappt hade de kommit i
land, förrän musköterna bortlades, stormhufvor och tröjor
afkastades och i stället grep man till hacka och spade; och
sedan arbetades i skjortärmarne, så att svetten, trots den
kyliga vårmorgonen, lackade från panna och kinder.



Kapten Lars for som en skottspole bland männen och
utdelade sina befallningar.

— Så där, ja! Raska tag! Låt hackorna gå och gräf
djupa diken! Snart ha vi åkern färdig. Den bör vara så
lucker som möjligt, ty örterna som skola sås, äro satan så
hårda.

Och de bistra krigarne fnittrade tyst åt sin kaptens
skämt.

Den gode kaptenen var förtjust. Det här var ett arbete
som passade honom. Det föreföll honom precis, tyckte han,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>