- Project Runeberg -  Gula brigadens hjältar. Roman från Sveriges storhetstid /
541

(1899) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Den fattige skrifvaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

541
Men fänriken skjöt henne frän sig och såg bedröfvad ut.
—- Hvad är det, min älskling? frågade Zuleima och
pärrade upp sina mörka ögon på vid gafvel.
— Jag är förlorad, mumlade fänriken.
— Förlorad?
— Jag blir degraderad, om inte hängd, förstår du.
—r Men siguenerskan begrep intet. Hon drog honom
närmare intill sig och hviskade:
— Men jag skall trösta dig. Jag skall trösta dig!
Och hon kysste honom gång på gång i lidelsefull trå-
nad.
— Jag skall trösta dig!
Då log den unge fänriken, tog henne i sina armar
och återgäldade hennes kyssar — — —
Vid studenternas bord i källarsalen hade Niklas skrif-
vare med sina två kamrater slagit sig ned. Kvällen var
glad. Det ena laget stånkor och krus efter det andra togs
in och tömdes. Lustiga skämt och dråpliga kvickheter
haglade. Visor sjöngos, skrattsalfvor dånade, hurrarop
smattrade. Den mest uppsluppna stämmning rådde trots
tanken på morgondagens allvarliga affär.
Men den kunde nu icke undvikas. Hade man blifvit
förolämpad eller utmanad, måste man återupprätta sin heder
i blod. Föröfrigt var det en ära att duellera och man
slogs ofta af den ringaste anledning. Ju fler dueller, dess
större anseende bland kamraterna och dess bättre tur hos
damerna. Och gällde affären en kvinna, kunde man icke
göra henne en större och mera smickrande tjänst än att
slåss för hennes skull och hälst döda sin motståndare. Ju
flera lik, som för den skönas skull blifvit lagda i jord, dess
högre värderades hon och dess stoltare höjde hon sin form-
fulländade lilla näsa mot den blå himmelen.
Detta visste nu alla; men icke tänkte skön Zuleima
det ringaste på den ära, som vederfors henne därigenom att
en ung student vågade sitt lif för hennes skull. Därtill
var hon för närvarande allt för upptagen af sin fänrik.
Och icke tänkte Niklas skrifvare mycket på henne. Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:29:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hngulabrig/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free