- Project Runeberg -  Gula brigadens hjältar. Roman från Sveriges storhetstid /
526

(1899) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Den fattige skrifvaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 526
borgare och damer voro tydligen på fotter oeh togo sig
promenader på gatorna.
För några dagar sedan hade svenska hären med den rykt-
bare Gustaf Adolf gjort sitt intåg i staden. Borgarne och
fruntimmerna, hvarenda en af stadens handlande och hvar-
enda liten krogpiga hade naturligtvis lupit ifrån sina göro-
mål och sprungit ut för att beskåda ståten. Själf hade
han äfven varit ute i vimlet. Nå ja, det tog sig ju rätt
bra ut. Den ståtlige kungen med sitt blonda skägg och
vänliga leende. . . men att han var så fet, det hade han
icke föreställt sig... de bistra fältöfverstarna i sina färg-
lysande dräkter, och de linhåriga, plattnästa soldaterna på
sina små magra, seniga hästar. Och de många kanonerna
och de fladdrande fanorna, de glänsande harnesken, de
glimmande pikarne och musköterna. .. Åh ja, allt var
ganska vackert men ...
— Hvad fanen angår det där mig! Jag har min dikt-
ning och ger fanen i den öfriga mänskligheten, tänkte
Niklas skrifvare, i det han slog igen fönstret och åter satte
sig vid bordet.
Han tömde ölstånkan, stoppade pipan och drog några
väldiga bloss. Så lutade han hakan mot handen och
stirrade framför sig, medan det ena rökmolnet efter det
andra bolmade ur hans mun.
En stund satt han så. Men plötsligt spratt han till,
ryckte åt sig pennan och började skrifva med ursinnig fart.
Han hade väl hållit på och raspat omkring en timmas
tid, då det knackade på dörren.
— Potz tausend! Hvem är det nu som stör? Skräddarn
eller skomakaren eller tvätterskan eller korfhandlaren? De
nöten kunna bespara sig stegen uppför tre ranka trappor.
De veta ju, att jag ändå inte har några pängar, brummade
Niklas skrifvare, medan han vred om låset.
In störtade två unga studenter med sammetsbarett på
hufvudet och värja vid sidan.
— Sitter ’U här och drömmer, ditt evinnerliga murmel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:29:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hngulabrig/0534.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free