Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21. »Smäll på de spanska hundarne!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 521 —
och heia den tunga laddningen, bestående af gyllene du-
kater, rullade ut öfver stenarne. Då skulle man sett. Som
hungriga vargar öfver ett får kastade sig soldaterna öfver
guldhögen för att upplocka den. För syns skull gick hvar
och en fram till kungen och ville lämna honom några du-
kater, men stoppade naturligtvis det mesta i egna fickor.
Kungen märkte det naturligtvis, men i stället för att
bli ond skrattade han endast och ropade till dem.
— Låt vara gossar! Efter det nu en gång har fallit i
edra händer, så må ni också behålla det.
Och det behöfde han inte säga dem två gånger. Inom
en minut voro de återstående dukaterna försvunna under
ett krälande vimmel af armar och ben.
Och icke blott guld fingo vi. På slottet fanns ett väl-
digt förråd af kläden. Alla skräddare, som kunde öfverkom-
mas, sattes till nål och tråd och sydde för brinnande lifvet.
Och inom några veckor ståtade hvarenda man i hären i
nya prydliga dräkter.. . Som du ser, så äro vi åtskilligt
snobbigare än du.
— Ja, jag märker det, yttrade Benranglet och kastade
en blick nedåt sin slitna och smutsiga drägt.
•— Men din ära sitter ju på din klingas udd och icke
i trasan kring din tröja, som du själf en gång lär ha sagt,
återtog Hjelm.
— Just så, min vän. En eländig narr den som fäster
sig vid en klädesbit. Men gunås finns det så många löjliga
narrar. Dem ger jag fanen.
— Det gör du rätt i. Ditt mänskovärde, ditt mod
och din kallblodighet, din arms styrka äro lika stora ändå.
Du är för god att ge dig i täflan med fega adelssnobbar.
— Tänker inte häller göra’t. Var du mans lugn . . .
Men hur hade ni det i det där förlofvade landet, där mjölk
och honung tycktes flöda.
— Vi lågo i kvarter vid AVürzburg ungefär en månad
och sannerligen .. . om icke precis mjölk och honung flö-
dade, så dock det som bättre var: vin och allehanda läcker-
heter. Du kan knappt föreställa dig, hur billigt där var.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
