- Project Runeberg -  Gula brigadens hjältar. Roman från Sveriges storhetstid /
480

(1899) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. »Vatten! Vatten!»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 480 —
med mig själf, snafvade, föll, kröp på alla fyra under fruk-
tansvärda stönanden och förbannelser. Men framåt gick
det... så småningom. Jag ville till byn, som ligger nå-
gonstans bär i närheten, där jag kunde få hjälp. En natt
sof jag i skogen och morgonen därpå, medan jag slingrar
mig fram bär, bör jag en rö3t som en bviskning ropa mitt
namn . . . och det är du.
.... Du ser allt temligen skral ut, min stackars vän, af-
slutade Benranglet berättelsen..
— Jag är så med. Jag tror att det snart är ute med
mig.
— Visst icke. Du skall väl bem till din gård nån-
gång. Inte duger det att dö bär ute.
— Jag kommer aldrig bem. Jag dör nog bär, mum-
lade kapten Lars. — Men, bör du, Benrangel, om du kände
dig så pass stark, att du kunde gå in till byn ocb skaffa
hjälp, vore det allt bra.
— Ja, jag bar verkligen tänkt försöka. Bara jag får
tag i några bär eller rötter eller knoppar, som duga att
stoppa i magen, så tror jag nog, att det går.
— Ack, det var hyggligt af dig, min bäste vän, bviskade
kaptenen.
Benranglet reste på sig för att begifva sig i väg.
Ett prassel hördes bland buskarne.
—- Någon kommer, yttrade ban ocb hukade sig ned.
. . . Besynnerligt att jag icke funnit dem ännu, hördes
en röst. Hjelm ocb Stjernstråhle sa’ ju med bestämdhet,
att de ej synts vid regementet. Ocb icke häller funnos de
bland de sårade. Då måste de ju vara döda. Men jag
vill dock ännu en gång se dem. Ocb sedan begrafva dem.
Stackars Benrangel! stackars kapten Lars! Det var alltså
er sista strid.
— Jag tycker det låter som om det vore Clärcbens
röst, yttrade Benranglet.
— Clärcben! bon har väl gifvit sig i väg med bären,
menade kapten Lars.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:29:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hngulabrig/0488.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free