Gula brigadens hjältar. Roman från Sveriges storhetstid / 230 (1899) Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Domens dag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dessa heliga ställen skulle väl de mordlystna soldaterna icke
våga intränga och störa deras frid med mord och vålsdåd?
Någon religion skulle de väl ha.

I närheten af Sankt Katrina kyrka upphann
soldathopen, som nu genom förstärkningar från hus och gränder
ökats till ett par hundra, en skara af femtio kvinnor och
unga flickor, hvilka under höga skrik med oordnadt hår och af
skräck stela ögon skyndade mot kyrkan för att där söka
skydd. Under det häftiga springandet störtade mången
flicka omkull, andra föllo öfver henne, somliga trampades
ned, några lyckades åter resa sig och fortsätta flykten. Men
de flesta, som sjunkit till marken, grepos af de främsta
soldaterna, och buros bort som god pris.



Hela skaran af kvinnor och flickor störtade in i kyrkan.

Ah! Hvilken lättnad! Djupa suckar stego upp ur deras
beklämda bröst. Andtligen voro de räddade!

Porten stängdes i dubbla lås, alla skyndade de fram till
altaret, där de nedsjönko på sina knän i bön.

Men utanför dörren hörde de soldaterna dundra och
svära, vilda vid tanken på så mycket ungt kvinnokött.

Den tunga ekporten motstod dock alla ansträngningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>