Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
voro väl icke, såsom man påstått, de enda anledningarna
för rättstillståndets och den allmänna ordningens
upprätt-hållare att gripa in. Men visserligen föranledde de
omedelbart ett förslags framläggande af regeringen för
samma års riksdag angående förändrad lydelse af
strafflagens 10 kap. 14 §. Detta förslag om skärpta
lagbestämmelser mot en samhällsvådlig propaganda blef då
ock af riksdagen i det väsentliga antaget. Det
socialistiska partiet och dess tillskyndare hafva sedan gjort
sig all möda att tyda denna lag såsom varande ett
attentat mot tryckfriheten, yttrandefriheten och
församlingsrätten. I själfva verket innehåller den intet annat än ett
förbud att å allmänna möten eller i tryckt skrift
uppmana till våld å person eller egendom eller till trots
mot lag och laga myndighet, att offentligen uppmana
allmänheten att gå och misshandla eller slå ihjäl
misshagliga personer eller bränna upp eller på annat sätt
förstöra deras egendom. Man skall vara mycket
vilsekommen för att däri se något ingrepp i den
medborgerliga friheten.
Det är gifvet, att agitationen för allmän rösträtt, af
hvilken socialdemokraterna hafva att hoppas så mycket
för sina samhällsomstöpande syften, haft sitt väsentligaste
stöd hos dem, likasom de i allmänhet tagit en liflig del
i rösträttsrörelsen i de större städerna.
En annan af deras mest framskjutna programfrågor
har varit frågan om en normalarbetsdag. För att hålla
intresset vaket för denna hafva de under de två senaste
åren tillställt stora demonstrationsmöten i Stockholm på
den 1 maj. I det första mötet, år 1890, deltogo många
tusen människor, ehuru det ägde rum midt på en
arbetsdag. Att det emellertid var hufvudsakligast nyfikenheten,
som då samlade dessa skaror, framgick af många tecken,
icke minst däraf, att redan vid det andra mötet, den 1
maj 1891, deltagarnes antal var högst betydligt mindre.
Man visste nu, hur en sådan demonstration skulle gå
till, och hade väl icke behof af att ännu en gång fä till
lifs de flacka, schablonmässiga anförandena af
socialdemokratiens härvarande målsmän.
I det hela kan man om den socialistiska rörelsen i
Sverige säga, att den är ett så troget återljud som möj-
Hertzberg, Arbetarfrågan och socialismen. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
