Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Fängelsets styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III.
éim^M^U MytøMv.
Sedan brottmålslagstiftningen i alla länder och
jemväl i vårt land antagit en kristligare karaktär, har man
äfven börjat lemna fånge all möjlig omvårdnad till hans
både kroppsliga och andliga välbefinnande; och tillfölje
deraf äfven inom fängelset börjat använda sådana
bestraffningar, som omedelbart verka på fångens inre väsende.
Man vill nämligen nu icke blott att fången skall vara
oskadliggjord för samhället under strafftiden, utan ock
att fängelsetiden skall användas till brottslingens moraliska
och andeliga förbättring, så att samhället icke må behöfva
frukta honom efter hans frigifning. Kristendomen har
lärt och den sanna humaniteten har erkändt, att han icke
längre bör anses såsom en förkastad varelse, den man
bör lemna åt sitt öde, emedan han skulle vara
oförbätterlig, utan såsom en vilseförd like, på hvars upprättelse
och förbättring samhället bör arbeta. Då nu brotten
vanligen uppväxa ur råheten, okunnigheten och fattigdomen,
så har man tänkt sig medlet att vinna detta mål vara
att söka upplysa de fallne okunnige och råe med både
den religiösa och intellectuela bildningens ljus och att
bereda arbetslösa fattige utvägar till arbetsförtjenst.
För att syftemålet härmed må kunna, om möjligt,
vinnas, har den närmaste förvaltningen och styrelsen öfver
våra fängelser blifvit lagd i händerna på bildade
personer, och icke såsom fordom varit anförtrodd, mången
gång åt råa och hjertlösa vaktmästare, hvilka för att
förbättra den ringa lönen också fått sig anförtrodd
mathållningen åt fångarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
