- Project Runeberg -  Under sönderskjutna fanor. Romantiserade skildringar från Finlands sista strid /
592

(1908) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Hur dan karl är den där Vegesack egentligen?
frågade han.

— Generalen!... En präktig människa och en
ypperlig krigare, svarade Bernius entusiastiskt.

— Har hört sägas så. Han lär ju förut utmärkt
sig under 1789 års krig och därvid vunnit kung Gustaf
III.s synnerliga bevågenhet.

— Det går många historier om generalen från den
tiden. När till exempel Anjalamännen bådo honom
skrifva under sin lista och deltaga i förräderiet, skall
Vegesack barskt ha afböjt en slik ära: »Jag
underskrif-ver ingen annan öfverenskommelse än att slå tienden,
och samma öde drabbar hvar och en som försöker
öf-vertala eller tvinga mig till något annat», lär han då
ha rytit till förrädarne. Yttrandet kom till kung Gustafs
öron och sedan den stunden var han Vegesack mycket
bevågen.

Och Gustaf III fick icke anledning att ångra sig.
Vegesack, som då var kapten vid Dalregementet,
utmärkte sig vid tiere tillfällen under kriget.

Löjtnant Bernius, som nu kommit riktigt i farten
och mycket beundrade sin general, fortsatte att berätta
hvad han visste om denne:

— En gång under kriget ryckte kapten Vegesack
med sina dalkarlar an mot en skans, besatt af en
öf-verlägsen rysk styrka. Byssarnes eld var synnerligen
häftig, soldaterna blefvo förskräckta och vände om för
att fly. Men Vegesack visste medel att betaga dem den
lusten. Den förste som flydde sköt han brutalt ned.
Då hejdade sig karlarne, han fick åter ordning på
folket, stormade skansen och tog den.

— Bravo! Det var karlatag, kom en brumning
från den unge Niklason.

— Och en karlakarl var och är också general
Vegesack, fortsatte Bernius. Liksom jag hört om öfverste
Döbeln skräder han inte orden, men just därför får han
folket med sig. »Gå raskt på, pojkar, håll ihop som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0592.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free