Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han sprang upp, slängde pipan i sängen, slog
händerna samman, så det sjöng i rummet och började
snurra rundt, medan han samtidigt, ohyggligt falskt,
hvisslade några takter af en eldig mazurka.
Spelorrarne glömde striden om »potten» och
störtade upp. Hade deras vän i sin kärlekslängtan gripits
af plötsligt vansinne eller hvad var det? Och hvilken
underlig, skärande melodi han hvisslade. Det var ju
icke en klok människas musik. Alla tre rusade till
dörröppningen och starrbligade.
Midt på golfvet dansade Adam Ludvig och slog
takten med händerna. Det var som om han applåderat
sig själf.
— Jag har det! skrek han. Jag har det. Allt är
klart... Hu-ihh!
— Hvad är det som är klart? I ditt hufvud tycks
det knappast vara, frågade Reuter.
Adam Ludvig tvärstannade och sneglade på dem.
— Hit med en grogg! ropade han. Min själ kan
jag inte behöfva det.
Han fick groggen, men i spelpartiet vill han ej
deltaga och ytterst hemlighetsfull var han. Icke ett ord
till förklaring fingo kamraterna ur honom. Endast ett
mystiskt: Allt är klart... klart som hennes öga, som
hennes strålande dufvoblick. Hej!
Han gick in i sitt rum, tog på kappa och hatt och
begaf sig ut.
— Förstår I? mumlade löjtnant Reuter.
De andra skakade på hufvudet.
— Ta mig fan tror jag inte karln mutar vakten
och går rakt öfver isen till mademoiselle.
— Tror du verkligen han vågar?
— Vågar! En kärlekskrank tok, ansatt af flere
veckors innestängd passion, hvad vågar icke han! sade
Reuter.
* *
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
