Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
| KAP. XXI. |
| Grunden vacklar. |
Belägringen hade börjat. På uddarne ut mot
fästningen anlade ryssarne batterier, som de uppförde af
skanskorgar, flätverk och snö och hvari de placerade
sina små fältkanoner.
Och nu öppnade de käckt elden mot fästningens
grofva kanoner.
Cronstedt blef orolig. Denna häftiga beskjutning
måste tyda på att en allmän stormning snart skulle
företagas. Och i sin fega och dumma ängslan lät han
öppna eld med hvarenda en af fästningens 900 grofva
kanoner, för hvilka funnos plats på vallarne. 200 stora
kanoner funnos i reserv. Hade dessa kunnat placeras,
skulle väl de också fått deltaga i beskjutningen.
Besättningen fick order att skjuta så mycket den
förmådde. De gjorde det. I flere dagars tid spydde
fästningen ut kulor och rök öfver isen. Några ryssar
sårades, det var allt. Men samtidigt gjorde Cronstedt
den obehagliga upptäckten, att krutförrådet i följd af den
häftiga beskjutningen minskats till hälften. Då
inställdes den vanvettiga elden.
Men det fanns ingen hejd på kommendantens
ängslan. Han gick i en ständig oro att fästningen skulle
stormas. Och naturligtvis vore den då genast förlorad.
Dag och natt höll han hela besättningen till att
bevaka murarna och såga upp isvakar, som åter tillfröso
och åter uppsågades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 07:26:50 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hlfanor/0264.html
