Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vittnade om aktning och vänskap. Hjortdödaren mottog vänligt
detta förtroendebevis, och de tryckte hjärtligt hvarandras
händer, i det en hvar tydligen bemödade sig om att öfvertyga den
andre om sitt fredliga sinnelag och sin uppriktighet.
— Hvar och en hafva sitt, sade indianen. Min kanot min,
din kanot din. Vi gå och se dem; du behåller din och den som
är min jag få den.
— Ja, det är rimligt rödskinn, men du tar mycket fel om
du inbillar dig, att någon af kanoterna tillhör dig. När du får
se dem skall du nog själf inse det, och därför gå vi ned till
stranden, på det att du må fullkomligt kunna öfvertyga dig därom.
— Bra, svarade indianen, och de gingo därpå i sällskap
med hvarandra ned till sjön. Ingen af dem visade något tecken
till misstro mot den andre. Indianen gick till och med före,
liksom för att visa sin följeslagare, att han icke fruktade för att
hafva honom bakom sig. Då de nådde den öppna platsen, pekade
han på Hjortdödarens kanot och sade med eftertryck.
— Den icke min — den vara blekansiktes kanot, icke röd
mans kanot. Röd man vill icke hafva annat folks kanot; vill
blott hafva sin egen. Den där min egen.
— Du misstar dig, rödskinn. Denna kanot tillhör efter
alla lagar och förordningar gamle Hutter, tills den rättmätige
ägaren kommer för att återfordra den af honom. Båtens form
är dessutom ett tillräckligt bevis för att den icke tillhör dig.
Ingen har någonsin sett en sådan båt, byggd af en indian.
— Godt! Min broder icke gammal, men mycket gammal
visdom. Indianer icke byggdt den; vara hvit mans arbete.
— Det gläder mig, att du erkänner det, ty annars kunde
det lätt ha blifvit tvist dig och mig emellan. Emellertid vill
jag för att förebygga alla förvecklingar oss emellan, skjuta ut
båten i sjön.
Med dessa ord satte Hjortdödaren sin fot emot den lätta
båtens för, gaf den en kraftig stöt och sköt den såmedelst öfver
ett hundratal fot ut i sjön. Därigenom kom den att drifva förbi
udden, så att fara icke förefanns att den åter skulle nå kusten.
Vilden studsade tillbaka vid detta raska och bestämda
uppträdande, och Hjortdödaren lade märke till att han kastade en
trotsig, begärlig blick på hans egen kanot, hvilken innehöll årorna.
Det förändrade uttrycket i hans ansikte varade dock blott ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
