Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vintern ven ur is och mörker
genom väggen, våren skänkte
ljus och mygg, men ingen värme.
Kolho vaskade vid stranden.
Tvenne munnar måste mättas,
fast en enda var för mycket
nu när turen tröt, när snikna
strömmen ständigt sköljde mindre
guldsand mot förbannad flodbrädd.
Snart var läderpungen sinad,
kon förfrös i frostigt viste,
svälten smög sig över tröskeln.
Hustrun blickade med bleka
ögon på begravda hoppet,
talte intet, tänkte mera.
Kolho vaskade förtvivlat,
väntade det gyllne undret,
det som skulle allting vända.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
