Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På landsvägen strax framför den öppna
porten står en liten klunga folk. Det är An t,
färgaren, Bergolle och ett tiotal karlar till. Endast
två kvinnor- äro med dem; den ena är den
för-lupna hustrun från grannsocknen.
De stå alla orörliga och lyssna inåt kyrkan.
Då och då når dem ett eko av prästens röst från
predikstolen, fastän det är Qfnöjligt att urskilja
orden. Som bäst tar orgeln upp med ett
plötsligt dån där inne, medan rappa kvinnoröster
tränga igenom med sin gälla låt och
mansstäm-morna försenade börja falla in med en
mullrande efterdyning.
— Nej, ännu är det inte slutpsalmen, säger
An t.
Han dunkar otåligt med näven mot ena
porthalvan och ruskar i dess rostiga järnstänger, som
kunde han därmed skynda på takten.
Färgaren talar med en tjock röst, som inte är
hans vanliga, och utan att skjuta hatten i
nacken:
— När dyngan börjar jäsa, då stiger hon över
alla bräddar. Men om det verkligen ska komma,
det som han har hotat med, då svarar jag inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
