Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tersburg, och vid aderton år blev han
utdimitte-rad som husarofficer.
Han var varken någon ståtlig eller livsglad ung
man. Den något hjulbenta gestalten var
undersåtsig, med ett alltför stort huvud på alltför breda
axlar; endast de mörka och dystra ögonen sägas
ha vittnat om att det var någonting ovanligt med
honom. Från kretsarna av unga litterära
entusiaster höll han sig omsorgsfullt borta, vare sig av
skygghet eller överlägsenhet; alla försök till
närmande från det hållet stötte på blankt avslag. Som
betecknande berättas att en universitetskamrat, då
han engång fann Lermontov sittande över en bok
och frågade vad han läste, fick det korta svaret:
Det förstår ni i alla fall inte. Han var säkerligen
lika spotsk och illa tåld av sina jämnåriga som
sedermera den unge Tolstoj, den blivande väldige
botpredikanten.
Föga anade omgivningen, att bakom det
otillgängliga skalet dolde sig en fullfärdig romantisk
poet. Och ändå är det just från denna tidiga
period som flera av hans oförgängligaste dikter
härstamma — de som ingått bland de några tiotal
klassiska stycken, som varje rysk gymnasist en
gång kunnat utantill. Det är en sjuttonåring som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
