Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sov», Dostojevskijs största bok, endast är början
till en jätteroman som aldrig hann bli skriven.
Enligt brev och personliga meddelanden var det
hela meningen att bli ett symboliskt verk, där de
två äldre bröderna Dmitri och Ivan skulle
förkroppsliga olika stadier och förvillelser hos det
Ryssland som varit, och Aljosja, kristusgestalten,
det kommande tillståndet. Det var Aljosjas anda
som en gang skulle segra och förvandla Ryssland
till den rättrogna kyrkostaten, fylld av människor
dem ingen livets orenlighet kunde betvinga och
genljudande av helgade klockors klang.
Så såg den ut, ärkereaktionären Dostojevskijs
dröm om det ryska tredje riket. Och nu, ett halvt
sekel senare!...
Eller låt oss tänka på hans berömda svanesång,
talet vid avtäckningen av Pusjkinstoden i Moskva,
hans flammande testamente till sitt folk. Ryssland,
sade han, var förvaltaren av hjärtats värme i
världen, och det skulle, det måste slutligen bli den
andliga segermakten, så visst som Gud är
starkare än djävulen. Med sin inneboende värme skulle
Ryssland en gång tina upp det iskalla
Västerlandet, genomstråla mänskligheten och frälsa världen.
Mot västerns otro stod den ryska tron!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
