Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - EN LÖJTNANTSSPOLING
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och vad ha de för sig? Nå ja, vad har man för sig en
sensommardag i djupa skogen? Plockar bär, plockar svamp,
skrattar åt en ekorre - är man två flickor så gå munnarna
givetvis utan uppehåll. Så även här, särskilt vad den lilla
koketten beträffar. I trots därav får hon tid att lägga de flesta
bären i munnen, de första i korgen.
Plötsligt och just då hon ska föra ett bär till munnen
spärrar hon icke blott upp munnen utan även ögonen och
stelnar till. Skogen har genomdallrats av en dov knall! En
till, en till. Hon blir rädd.
- Vad är det?
Den andra skrattar.
- Tossa, det är ju bara dunder och brak från manövern.
- Ja, men tänk om de skjuter ner oss! Och nu - vad är
det för ett hemskt smatter?
Det kommer närmre. En pluton soldater komma störtande,,
de taga betäckning mellan stammarna, de kasta sig ned bakom
stenar, de avlossa sina förfärliga gevär, i vilka mycket väl en
kvarglömd kula kan tänkas. De se ohyggligt vilda ut, dessa
soldater. De ha inte ringaste tycke med de stiliga ynglingar
som vandra på stadsgator och kyrkbackar. Den koketta gripes
av panik. Som en yr höna flaxar hon av och an framför de
framrusande. Kan inte hjälpas, att hon får en knuff här och
en där. Den allvarliga står stilla och får alls ingen knuff. Men
allvarlig kan man inte längre kalla henne - därtill är hönans
olyckor alltför skrattretande. Äntligen tycks den värsta faran
överstånden. Den skrämda kastar sig om halsen på siste man
i ledet - siste man är väl den sävligaste och beskedligaste,
vad gör det då om inte pojken är snarvacker.
- Rädda mig! ber flickan - hennes skrämsel är ingalunda
mindre.
Smattret har börjat på nytt. Hemska gestalter dyka upp på
avstånd, kanonernas åska dånar allt starkare. Man kunde tro
att en hel armé dragit ut för att inringa och förgöra dessa
båda stackars flickor. Och hur godmodig den anropade än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
