- Project Runeberg -  Valda skrifter / Tredje delen /
298

(1868-1870) [MARC] Author: Israel Hwasser With: Per Hedenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om landtbrukets förhållande till civilisationen och bildningen (1858)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mig vid ett vigtigt, ehuru temligen simpelt och rent practiskt ämne:
och detta är valet af utsäde. Att så ut dåligt utsäde, är ett så
ytterligt oförstånd, att den åkerbrukare, som gör det, icke kan
förtjäna aktning för skicklighet i sitt yrke, ehuru han för ötrigt kan
bruka sin jord väl. Att skaffa sig bättre utsäde ifrån någon ort,
der spanmålsodlingen skötes med mera förstånd, är ibland oss en
hos förmögnare landtmän temligen allmän, ehuru dyrköpt, nödhjelp,
som någon gång icke heller står att erhålla. Det tillhör den verkligt
skicklige åkerbrukaren, att sjelf framkalla productionen af ett godt
utsädesfrö och detta bör vara hans första och egentliga ögonmärke.
Det är nämligen ifrån uppfattningen af detta åkerbrukets högsta
syftemål, som principen för dess utöfning egentligen utgår. Det
finnes icke något säkrare tecken till sädesfröetB fullkomligbet i sin art,
än intensiteten af dess propagationskraft. Då denna är verkligt
stark, kan den till trots af väderlekens ogynnsamma skiften alstra
en temligen rik skörd, under det raissvext hemsöker de närliggande
trakter, der dåligt utsäde blifvit användt

Det är i allmänhet och isynnerhet hos oss vanligt, att
landt-brukaren uteslutande inskränker siu vård till den del af siu
egendom. der hun med framgång kan anställa verklig odling, och
lem-nar den öfriga delen deraf utan vård, och med undantag af en och
annan förstörande åtgärd, låter den ostörd qvarblifva i sitt vilda
skick. Denna, sä kallade vilda, afdelningen af ett land hyser dock
rika tillgångar för menniskans uppehälle, hvilka hon icke bör lemna
obegagnade och som derföre påkalla hennes vård; hvilket bör vara
tydligt äfven för dem. som icke förmå uppfatta denna kallelse, ifrån
den högre synpunkten af menniskans bestämmelse, att vara vårdare
af den organiska veriden i allmänhet. Det som i första rummet i
afseende på denna vård bör fästa var uppmärksamhet, är
skogshushållningen. Det tillhör menniskan. såsom redan ofvanföre blifvit
yttradt, ej allenast att vid uthuggningen af urskogarna förfara med
den strängaste varsamhet, utan äfven att omedelbart i spåren af
denna uthuggning, genom plantering i stort af ädlare trädslag, ej
allenast framkalla ersättning i rikare mått för de gamla
skogar-nee förlust, utan äfven att åstadkomma den mildring i landets
clxmatiska character, som är en följd af skogarnes eller den stora
figst&tionens förvandling. Det är ingenting, som i samma grad
förvandling påtrycker ett lands character stämpeln af
rikt vårdande hand, och tillika bereder en
p& kommande slägtens helsa, välstånd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:11:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hivaldaskr/3/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free