Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En växelryttare under Frihetstiden - II. Peter Westman köpman och växelryttare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PETER WESTMAN KÖPMAN OCH VÄXELRYTTARE 263
små varutransaktioner, tog i anspråk en framtvingad
kredit från en mängd olika firmor i olika länder.
Ur allmän handelshistorisk synpunkt är hela
förloppet upplysande främst som uttryck för vad som här
inledningsvis har framhållits, nämligen den nästan
fantastiska utsträckning växelrytteriet måste ha tagit;
i dessa affärer spelade ju växlarna en långt större roll
som kreditapparat än som utjämning av verkliga
handelstransaktioner. Det är påfallande att solida och
ansedda handelshus som exempelvis Macky i London och
Clifford i Amsterdam icke höllo sig för goda att
oupphörligt draga växlar som icke hade sitt upphov i någon
verklig handelsaffär eller att, när de själva blevo
föremål för sådana trasseringar, helt enkelt svara med
motsvarande trassering på den ursprunglige trassenten,
i stället för att vägra accept. De dolde visserligen icke,
hur olämplig en sådan taktik i deras egna ögon var, men
den avskräckte dem likväl icke tillräckligt för att få
dem att göra slut på dylika affärsförbindelser; tvärtom
visade de trots alla häftiga ord en otrolig långmodighet
mot den som ständigt på nytt drev dem in i dylika
operationer. Detta måste betyda att solida handelshus’
anseende icke blev allvarligt lidande på ett år efter år
fortsatt växelrytteri.
Nästa fråga blir då vad som kunde föranleda dem
till fortsatta förbindelser med en köpman av Peter
Westmans typ, och ett svar på den frågan måste bli
hypotetiskt, eftersom de alltid därvid handlade i strid
med vad de först hade hotat med att göra; men Adam
Smiths utläggning ger god ledning. Sålunda spelade det
utan tvivel en avsevärd roll, att de icke ville taga en
definitiv förlust, utan i stället år efter år hoppades på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
