- Project Runeberg -  Historieuppfattning : materialistisk och annan /
164

(1944) [MARC] Author: Eli F. Heckscher
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den svenska järnhanteringens ekonomiska historia i fågelperspektiv - Anpassningen efter det nya läget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Emellertid hade världens järnhantering långt före
århundradets slut blivit föremål för nya omvälvningar,
som både metallurgiskt och ekonomiskt gingo ännu
mycket djupare än genombrottet mot 1700-talets slut
hade gjort, nämligen genom tillkomsten av de s.k.
götjärnsprocesserna. Den första av dem,
bessemerprocessen, låg alls ej illa till för Sverige och blev för första
gången praktiskt tillämpad hos oss, mot 1850-talets
slut, såsom omtalas närmare i nästa uppsats. Betydligt
mindre lovande såg det ut för svensk järnhantering,
när bessemermetoden vid sin sida fick en ny
götjärnsprocess, som kom att nästan alldeles uttränga sin
föregångare, martinprocessen. Också den lyckades det
emellertid svensk metallurgisk skicklighet och
organisationsförmåga att bemästra, trots att man nu måste
bygga färskningen på importerat, fossilt bränsle; och
Sverige har ända till det andra världskriget nära nog
ensamt bland länder utan egna koltillgångar lyckats
bevara en inhemsk järnhantering.

Det har därvid ej enbart varit fråga om metallurgisk
förmåga. Också kommersiellt har den svenska
järnhanteringen undergått nyskapning. I äldre tider
exporterades svenskt järn uteslutande genom köpmän i
Stockholm och Göteborg, utan att bruken själva kommo
i direkt förbindelse med sina utländska kunder; i de
två städernas redovisningar över exportörer mot
1700-talets slut och i början av 1800-talet finner man icke
ett enda bruk. Det dröjde mycket länge, såvitt man nu
kan se ända in på 1800-talets sista fjärdedel, innan
detta förhållande i större utsträckning ändrades; men
ändringen har förmodligen betytt mycket för den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:09:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histuppf/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free