Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det gamla svenska samhället - I. 1500-talets samhälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
DET GAMLA SVENSKA SAMHÄLLET
andres. Odlingssättet kunde lika litet vara individuellt.
Samtidigt saknades all gemensam ledning för annat än
tillämpning av denna byordning, och det är därför
givet att hindren mot ändringar i odlingssättet skulle
bli nästan oöverstigliga. En stor del av
jordbruksdriftens orörlighet sammanhängde härmed.
Därtill hörde en stor motvilja mot att använda någon
del av den odlade jorden till framställning av
foderväxter, med påföljd att kreaturen under vintern måste
svältfödas och hade mycket litet näring att ge
människorna under större delen av året. Gustaf Vasa ålade
sålunda bönderna att insamla ”halm, löv, skav, vass,
bark” till kreatursfoder, och ett ännu mindre aptitligt
men mycket vanligt foder var tydligen själva
spill-ningen. Det är intet tvivel om att en stor del av
kreatursstocken helt enkelt svälte ihjäl under vintrarna,
såsom kungen också påpekade.
I den mån det var möjligt höllos kreaturen på
skogen, och de väldiga skogsvidder som hörde till
by-allmänningarna i mellersta och norra Sverige
värderades huvudsakligen som betesmarker. Så länge
vegetationsperioden varade, gåvo de också rikligt foder till
de i förhållande till åkerarealen mycket stora
boskapshjordarna, vilket förklarar det överskott som uppstod
på smör och hudar och den roll dessa varor spelade i
landets export. Stora voro kreaturen visserligen minst
av allt. Hans Forssell, den ojämförligt främste
kännaren av 1500-talets svenska jordbruk, säger att ”kon i
konung Gustafs ladugårdar företedde samma skapnad
som en årsgammal kalv av god herrgårdsras”. Men
det hindrade ej mjölk- och hudavkastningen; däremot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
