Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om begreppet mytbildning i historietolkningen. Av Professor H. S. Nyberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att vederbörande har något att hänga en myt på, som
eftervärlden känner igen sig i, som är så tidlös att den
blir allmängiltig. Det går icke med mindre än att hos
honom fanns en initialkraft, en psykisk och fysisk
vitalitet, som i ett bestämt ögonblick gjorde honom till
situationens man, mannen som »gör det». Det måste i hans
gärning finnas en spännvidd, som går utöver det vanliga
måttet, hans insats måste vara av den storleksordning,
att den ger utvecklingen efter honom dess riktning och
mål, och hans insats måste vara livsfrämjande och positiv.
»Tusen liv gav du åter värde / Fanan frälst du ur
striden bar.»
Går man utanför vår egen kulturkrets, kan man finna
enkla och slående elementarexempel på vad jag nu sagt.
De semitiska folkens stora gestalter äro alltid
kollektivgestalter. Den store mannen framträder för eftervärlden
oftast endast genom sin krets och dem som fortsätta
dess verk. Hans ord äro bevarade, men han talar så att
säga endast bakom kretsens eller den fortlevande
gruppens förhänge. Hans bild är målad av kretsen. Själv
skymtar han endast sporadiskt mellan kulisserna, och
vi få endast spridda glimtar av hans verkliga ansikte, få
endast några korta ögonblick se hans ansikte naket. Men
han är alltid den store närvarande i sin grupp. Han är
själv sin grupps historia, och utan honom, hans starka
personlighet, hans mäktiga ord ägde gruppen ingen
historia och icke ens någon existens. Allt vad gruppen gör, det
är som om han gjorde det själv. Profeten Jesaja var på
700-talet f. Kr. den största profetpersonligheten i Israel.
Vi ha många av hans ord bevarade i Jesajaboken, och de
ringa oss i öronen ännu efter två och ett halvt årtusende
51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
