Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harald Hjärnes historieuppfattning och samhällssyn. Av Rektorn Docent Georg Landberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Därför», säger han, »ju klarare rätten och
statsbe-greppet utvecklas, dess mer utvidgas också statsrättens
område gentemot privaträttens. Detta visar sig såväl inom
den positiva lagstiftningen, där staten alltmer inkräktar,
och måste inkräkta på den enskilda rättens område, som
i de politiska begreppens utveckling, i det varje
medborgare måste uppfatta och utöva sina enskilda rättigheter
såsom ett ansvar emot det allmänna.» Men det blir då
också »statens plikt, även för sin egen skull, att utbilda
sina medlemmar till detta politiska ansvar och att
undanröja alla hinder för dess riktiga framträdande. Den stat
är kraftigast och mest utvecklad, där detta ansvar
genomtränger så många undersåtar som möjligt». –––––-»Utan
en viss religiös, sedlig, intellektuell o. s. v. utbildning kan
människan inte uppträda såsom organ för rätten. Därför
följer statens rätt och plikt att övervaka ungdomens
undervisning, de religiösa samfundens och läroanstalternas
verksamhet o. s. v. Huru detta i enskilda fall skall tillgå,
därpå lämnar den empiriska statsklokheten svar.»
Etiska normer med religiös förankring framstå för
Hjärne såsom självklara förutsättningar för allt
livskraftigt statsliv.
»All politisk makt alstras och upprätthålles i längden av
uppoffring, ej av enskild eller samfälld egennytta.»–––-
— »Inom varje människosjäl utkämpas alltid en konflikt
emellan hennes själviska natur och hennes samvete, som
ofta påbjuder vad som icke smakar det motspänstiga
köttet. Karaktären formar sig så småningom efter den
inre stridens oändligt skiftande utslag. Den fulla och
ogrumlade harmonien är en ytlighetens illusion, och den
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>