Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRITZ HEMLIGHET. 155
— En basun, — ifyllde Masse. — Stackars Fiolina
har tappat rösten, som stora sångerskor bruka, och nu
ämnar Svante börja tuta i basun.
— Tyst du. Jag önskar mig — en wväfstoll —
Det sista ordet kom med en stöt, som om Svante haft
svårt att puffa det fram.
— Hvad i alla elementer, en väfstol? — Masse
släppte skeden i tallriken, så mjölken strittade honom i
ansiktet, och fick mottaga en förebrående blick af tant
Dika.
— Jaa, en väfstoll Jag tycker om att väfva, och
Spirea tror att jag har anlag. Jag har väft damtrasor
åt moster Sara på Lintumäki.
— Söta Svante, väf en sidenklädning åt mig! —
gnällde Kamilla. |
— Och en doffelpaletå åt mig, — sade Effi och
plirade skälmskt med sina runda bruna ögon. Svante
hade nämligen för en tid sedan spillt skedvatten på
hennes nya paletå, då han skulle försöka utrota några
vårtor på sin ena hand. Och i förskräckelsen bedyrade
han, att han skulle förära henne en ny paleti.
— Ja, ja, vänta ni bara, — sade Svante upprymd.
— Det blir inte mitt fel, om ni ej få hvad ni önska.
— Jag utnämner dig till min hofväfvare, — sade
Masse högtidligt.
— Och jag beställer ett dussin näsdukar med
bårder, som ej kunna tappas bort, — utlät sig Fritz
Amatus, som sedan hösten slarfvat bort bara åtta näs-
dukar.
— Hvad för slag, tappar du bårderna? — skrattade
Kamilla. — Vi få lof att sy fast Fritz näsdukar med
ena snibben i fickan, så kan han ej göra af med dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
