Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem glädje och huguad och allt det goda de kanna hafva af Gud, till dess
de ödmjuka sig, göra Gud bättring, fara till påfven och få aflösning af
bannet och synderna. Gud, som allsvåldig är, gifve, att de måge komma till
ratt skräck och bättra sig, och all himmelrikets moge (folk) och I kristna men*
niskor mån bedja, att Gud ej skall tappa sina själar som han så väl skapat
och med sitt eget blod dyrt återlöst.» Hjelparne i det blodiga dådet eller
åtminstone de som sökte deraf draga fördel voro både många och mäktiga.
Henneke Molteke på Stäkeholm, som nyss hade gift sig med herr Karl
Ulfs-sons till Ulfåsa enka, tog for sig all biskopstionden inom Tjust, Henning
Königsmark på Borgholm tillegnade sig tionden från Oland, herr Erik
Karlsson, hvilken vi känna af det föregående, tillegnade sig tionden i
Östergötland och plundrade två biskopsgårdar, Gerhard Snakenborg tog tionden inom
sitt län, Arnold van Vitzen plundrade en tredje gård. Saken uppgjordes
omsider medelst gåfvor till andliga stiftelser, men sägnen visste förtälja, att
herr Matts aldrig sedermera hade ro eller trefhad: i det has, i hvilket han
ingick, kokade aldrig en gryta, der jäste aldrig ett ölkar, och slutligen dog
han af tvinsot.
I Smålands skogar synes det hafva rådt mycken osäkerhet. Tvenne
skånska qvinnor, som återvände från en vallfärd till Vadstena, öfverraskades
i närheten af Vrigstads kyrka (i Vestra härad) af en röfvare, som med sitt
spjut dref dem före sig genom buskar och snår hela dagen och omsider ville
dränka dem för att kunna strafflöst tillegna sig deras håfvor. Han
skrämdes emellertid af några qvinnor, som kommo genom skogen, och blef, sedan
anklagelse blifvit afgifven hos häradsfogden, lyckligen gripen och hängd.
Han hade då i sex år oroat trakten och trotsat alla förföljelser.
Vi kunna öka listan af våldsgerningar. Väpnaren Håkan Fadersson,
som en tid var häradshöfding i Memmings härad i Östergötland, greps i maj
1374 och släpades till kusten för att i hemlighet föras öfver till Tyskland,
men räddades i sista stund. En stockholmsborgare som samma år besökte
Norrby kyrka, helt nära den nu varande staden »Sala, blef der gripen af den
tyske väpnaren Klaus Nyendank, som påstod att hans tjenare hade
misshandlat en bonde. Väpnaren fordrade, för att nedlägga målet, till hvilket
borgaren förklarade sig alldeles oskyldig, först en summa af 600 mark penningar,
sedan tre läster jern. För att komma undan bjöd borgaren honom ett mindre
belopp, men blef då underkastad tortyr. Han klagade sedan för konungen,
som fann sig föranlåten att visa Klaus ut ur landet. En man från
Östergötland och en från Själland kommo tre år derefter till Vesterås, hvarest de
grepos af tysken Klaus Dume (svåger till Bo Jonsson) som kastade dem i
stadens fängelse på grund af en uppdiktad förbrytelse. De sutto der i två
månader, innan det lyckades dem att undkomma genom att gräfva sig ut
genom golfvet och under fängelsemuren. Likväl hade redan är 1374 påfven
lyst bann öfver alla våldsverkare och interdikt öfver de orter, i hvilka de hade
medhåll. Tillståndet var sådant, att prester lemnade sina kyrkor, munkar
.sina kloster, de fattige och sjuke i hospitalen gingo miste om sitt underhåll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
