Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framställningar. Den 16 oktober 1367 sjöng påfven mässan i den helige
Petri kyrka och fru Birgitta fick med glädje hembära honom sin hyllning.
Ett par 8r derefter begifva sig herr Karl Ulfsson och hans broder
Birger ned till Boma för att besöka modern och systern. Fm Birgitta
föreställer dem för den helige fadern. Birger, den yngre, var af ett stadgadt
väsen, allvarlig och enkel; han bar den då mer gammalmodiga drägten med
sida kläder. Herr Karl deremot hade antagit de främmande seder som med
tyskame inkommit i Sverige, hans kläder voro af en annan snitt och
han bar flere smycken. Ett bjellerprydt bälte var fäst öfver hans höfter
och hans kjortel bestod af uppstoppade, hängande hermelinskinn, hvartannat
med hufvudet ned, hvartannat med hufvudet upp, alla med en forgyld klocka
om halsen och med en guldring i munnen, TJrbanus mottog dem vänligt, i
Birger helsade han moderns son, men herr Karl förklarade han vara en son
af verlden. Då föll modern på knä och utbad sig för sönerne syndaförlåtelse.
Skämtande lyfte Urbanus på herr Karls bälte och andra prydnader och sade:
»Denna tyngd kan vara nog till syndabot», hvarpå fru Birgitta bad: »O
helige fader, skilj honom från synderna, neg skall jag skilja honom från bältet.»
Senhösten 1369 besökte fru Birgitta de heliga orterna i Napoli och trakten
der omkring; bland dem som följde henne må nämnas vexiöbiskopen Tomas.
Drottning Giovanna (Johanna), af huset Anjou, mottog med synnerlig välvilja
den högborna nordiska sierskan, ehuru hennes oroliga, lättsinniga lynne föga
stämde öfverens med fru Birgittas allvarliga sinne. Efter återkomsten till
Roma lyckades det henne omsider att erhålla formlig stadfästelse å sin
klosterregel, den 5 augusti 1370. Redan dessförinnan hade hon erhållit tillstånd
af påfven att begynna anläggningen af klostret vid Vadstena.
Åren böljade nu trycka fru Birgitta. Hon hade icke sparat sina
krafter, hon kände mattighet och sjukdom. Det oaktadt rustade hon sig år 1371
till eu ny vallfärd, den förnämsta af alla, till den heliga grafven. En hvar
som företog pilgrimsfärd dit hade rätt att på hatten eller annars på
klädnaden fasta ett kors (se fig. 85). De tre barnen, båda biktfäderne, magister
Peter och alvastrapriom af samma namn, hennes trogne vän den spanske
biskopen Alfonso, herr Magnus Petersson, prestmannen Gudmar Fredriksson
och tvenne tjenare åtföljde henne. Romerska ädlingar ledsagade henne ett
stycke på vägen. I Napoli, der hon stannade ett par månader, ökades
hennes följe.
Drottning Giovanna mottog henne med samma välvilja som förut.
Sö-nerae skulle föreställas henne, och modern, f. d. hofmästarinna, bad dem
iakttaga landets sed med bugning, knäböjande och fotkyssning. Men äfven
vid detta tillfälle gjorde herr Karl sin moder bekymmer: sedan han rättat
sig efter hennes föreskrifter, reste han sig upp och tryckte en kyss på den
sköna drottningens läppar, hvilken, efter berättelsen i vadstenaabbedissan
Margareta Klausdotters krönika, var så långt från att harmas öfver
riddarens djerfhet, att hon till och med ville äkta honom. Bekymrad påminde
fru Birgitta, att han hade en hustru i det fjerran liggande Sverige — drott-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
