Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på den behandling man låtit dem undergå, utan i stället, Gud till ära,
fäderneslandet till hjelp och för att bevara tungans endrägt, bjuda sin nåd åt
alla som ville mottaga henne; de voro villiga, efter sina rådgifvares
tillstyrkan, att for denna sin försäkran ställa gislan. Men de, som icke ville
underkasta sig, skulle hemsökas med eld och plundring. Från Arboga, hvarest
denna proklamation utfärdades, ryckte konungame fram till Vesterås
och-deras förtrupper hade hunnit fram emot Enköping, men möttes der, vid
Gata, af herr Karls trupper, hvilka den 3 mars vunno en seger, som
afgjorde kriget. Konung Magnus blef tagen till fånge och fördes till
Stockholms hus, hvarest han
fick’ under många och
långa år utstå ett hårdt
fängelse. Konung Håkan
måste svårt sårad rädda
sig från valplatsen.
Deras hufvudstyrka
stannade dock qvar långt fram
på sommarn vid Vesterås
och Arboga, hvarest den
pommerske riddaren herr
Raven von Barnekow,
hertig Albrekts fogde på
Nyköping, mer än en gång
underhandlade med
>vest-götarne*.
Det uppgifves att när
Albrekt valdes till konung,
framstäldes de klagomål
mot konung Magnus, som
skulle tjena till ursäkt för
de upproriska stormännens
lagstridiga förfarande. Det
är dessa
anklagelsepunkter, oom gått in i den 71. Koret i den helige Nikolai kyrka i Visby,
närmast följande tidens
krönikor och som sedermera, ända in till våra dagar, blifvit lagda till grund
for omdömet om konung Magnus Eriksson, af sina ovänner kallad Magnus Smek.
Det torde vara skäl, att vi egna ett ögonblicks uppmärksamhet åt dessa
beskyllningar, för att pröfva deras halt. Man anförde
1. Hans slerama lefverne, vid hvilket alla stygdes. Vi sakna alla
bevis for befogenheten af denna beskyllning, liksom vi icke hafva någon
möjlighet att åstadkomma en motbevisning, så vida det icke förtjenar anföras,
att konung Magnus aldrig från kyrkans sida erhöll för sitt slemma lefverne
någon tillrättavisning. Han stod deremot i alla tider väl med den helige
Sceriget historia. II. ^ GöO<
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
