Den kyrkliga konsten under Sveriges medeltid. En kortfattad öfversikt / 76 (1907) Author: Hans Hildebrand Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

graverades för Sverige, när
dess folk reste sig mot
unions-konnngen Erik af Pommern.
Som representant för
svenskheten framställes i detta sigill
den helige konung Erik, iklädd
1400-talets riddareskrud samt i
ena handen hållande en sköld
med tre kronor (fig. 146).

147. Den heliga Katarina af Alexandria. Drifven hild i silfver.

Konstnärerna i de olika
delar af bildhuggeriet, som i
början af detta kapitel
omtalats, sysselsatte sig under
medeltidens senare del, synes
det, ganska litet med
framställningar i metall. Ett rätt
prydligt arbete i drifvet
silfver är en bild af den keL
Katarina af Alexandria, utförd
år 1509 antagligen i Stockholm
(fig. 147).

Afven skulpterade bilder i
sten äro rätt sällsynta under
den senare delen af medeltiden.
På kyrkoportaler förekommo
skulpterade ornament och
bilder, men annars föredrog man
trät, när bilder skulle utföras.
Ett undantag utgör Västerås
domkyrka. I västra yttermuren,
på ömse sidor om portalen,
finnas tvenne skulpterade
stenhällar af åren 1510 och 1515.
En altarbild huggen i sten
skänktes till denna kyrka af
biskop Otto Svinhufvud (f 1522).
Dessa stenskilderier hafva ringa
konstvärde, liksom de
reliefbilder, som förekomma å en
och annan grafsten från
medeltidens slutperiod.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>