Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anlitades för att af hög och låg erhålla kontanta försträckningar till
rikets försvar.
Några dagar efter konungens afresa föddes i Stockholm det
holsteinska hertigparets son, Karl Fredrik, hvars personlighet
sedermera skulle få så stor betydelse för hela norra Europas politiska
utveckling. Hans fader, som kvarlemnade sin familj i Sverige,
begaf sig därefter öfver Göteborg tillbaka till sitt furstendöme, där
fientligheterna länge före hans hemkomst voro i full gång.
* *
*
Saxens och Danmarks fredsbrott med Sverige voro tilldragelser,
som utöfvade stort inflytande på den allmänna europeiska politiken.
De påskyndade Nederländernas anslutning till det andra
engelskt-franska fördraget om spanska monarkiens delning. Vilhelm III var
synnerligen angelägen därom för att i dessa kritiska ögonblick betaga
Frankrike hvarje förevändning att träda tillbaka från den redan med
England uppgjorda traktaten. För Ludvig XIV låg nämligen nu
frestelsen nära till hands att fullfölja sina anspråk med så mycket större
ifver och i så mycket större omfång, som sjömakterna genom kriget
i Norden förlorade sina utsikter att skaffa sig tyska trupper till en
kamp med Frankrike på kontinenten. Han var likväl tillräckligt slug
för att ej i onödan vedervåga en öppen brytning. Tills vidare
fasthöll han därför vid delningsfördraget, men begagnade sig af de ånyo
förvirrade förhållandena för att underblåsa kejsarens motvilja att
underkasta sig dess villkor. På samma gång som han skenbart
förenade sig med sjömakterna i deras påtryckningsförsök, förespeglade
han under hand hofvet i Wien, att han möjligen vore villig att
öfverlåta hela Italien åt Österrike, så framt han för sin dynasti kunde
försäkra sig om det egentliga Spanien jämte dess amerikanska
besittningar, hvilkas indragning under Frankrikes maktsfär just utgjorde
den svåraste stötestenen för sjömakterna i den spanska frågan. I
själfva verket var ej heller detta förslag uppriktigt menadt af konung
Ludvig. Han ville därmed blott sysselsätta kejsaren och hålla hela
saken oafgjord, till dess den spanske konungens frånfälle gåfve
honom anledning att uppträda såsom universalarfvinge i kraft af
det testamente, som hans diplomater samtidigt sökte afpressa
sjuklingen i Madrid.
För Ludvig XIV var således oredan i norra Europa vid denna
tid synnerligen välkommen, och han gjorde ingalunda några
ansträngningar i ärligt fredssyfte på detta håll. De matta franska
bemedlingsanbuden i Sverige kunna, sedda i deras verkliga sammanhang
med det pågående politiska ränkspelet, blott uppfattas såsom
spegelfäkterier, hufvudsakligen med hänsyn till England, som ej borde i
förtid retas alltför tydligt. Men därjämte intog den franska
diplomatien en sådan hållning, att Danmark och dess bundsförvanter i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 06:54:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hhkarl12om/0092.html
